Lugn och snäll
Väl framme I JKPG så började smärtan komma igen och när vi stog i vänterummet på akuten innan vi skulle gå fram till luckan så var jag tvungen att be mamma sköta snacket. Jag var vid detta lagret så grymt irriterad av både smärtan och det enligt mej extremt dåliga systemet på att ta in patienter att jag var rädd att vi inte skulle bli insläppta om jag öppnade munnen. Vem har en öppningsbar dörr från insidan (likt de på vissa bankkontor) på akutmottagningen? Jag blev förbannad och han ropa lite glopord när de öppnade dörren för de som var före oss i kön innan jag tog mitt förnuft till fånga och gav mamma ansvaret för vidare konversationer.
Men trotts mina tidigare utbrott och uppjagningar så kom vi i alla fall in och fick träffa en doktor. Och det är här som jag vill varna känsliga läsare. De skulle nämligen köra upp en nål i näsan, igenom köttet för att sen "skjuta" sig igenom näsbenet för att ordentligt kunna skölja ut allt som låg och orsakade denna smärta! Detta kanske inte så många vet om men jag är inte rädd för sprutor och nålar men när jag väl har blivit stucken så kan jag ibland vara på väg att svimma så ni kan förstå att jag var lite orolig över vad som komma skulle. Och för att vara ärlig så var jag här ännu en gång nära på att bli utslängd från sjukhuset. När hon hade "skjutit" in nålen första gången så höll min kropp på att stänga ner och jag kände att jag var tvungen att luta mej neråt. Så jag sa till dem med panik i rösten att jag måste få lägga mej ner. Men de vill lägga mej bakåt ner i stolen och luta denna. DETTA GÅR INTE! Jag skulle tuppat av direkt och spytt, jag måste få ligga frammåt. men de tog tag i mina axlar och började dra samtidigt som min panik bara blev större och större. Och bara nån sekund innan jag skulle börja veva inne i rummet så släppte de som tur var taget om mina axlar och jag föll ur stolen och ner på knä på golvet i mer än tilltaglig panik! Men jag fick lugna ner mej och efter likte taktiksnack med den väldigt trevliga och omhändertagande kvinliga doktorn så fick hon göra ytterligare ett försök att sticka/skjuta rätt då det första misslyckades och hamnade fel. Tre gånger försökte hon innan hon la ner och skickade upp mej på avdelning för observation över natten. Hon sa "din näsa är fullkomligt normal och fin men den är svår att hitta rätt i". Kanske inte är så konstigt när patienten är så omständig som jag var.
Men trotts mina tidigare utbrott och uppjagningar så kom vi i alla fall in och fick träffa en doktor. Och det är här som jag vill varna känsliga läsare. De skulle nämligen köra upp en nål i näsan, igenom köttet för att sen "skjuta" sig igenom näsbenet för att ordentligt kunna skölja ut allt som låg och orsakade denna smärta! Detta kanske inte så många vet om men jag är inte rädd för sprutor och nålar men när jag väl har blivit stucken så kan jag ibland vara på väg att svimma så ni kan förstå att jag var lite orolig över vad som komma skulle. Och för att vara ärlig så var jag här ännu en gång nära på att bli utslängd från sjukhuset. När hon hade "skjutit" in nålen första gången så höll min kropp på att stänga ner och jag kände att jag var tvungen att luta mej neråt. Så jag sa till dem med panik i rösten att jag måste få lägga mej ner. Men de vill lägga mej bakåt ner i stolen och luta denna. DETTA GÅR INTE! Jag skulle tuppat av direkt och spytt, jag måste få ligga frammåt. men de tog tag i mina axlar och började dra samtidigt som min panik bara blev större och större. Och bara nån sekund innan jag skulle börja veva inne i rummet så släppte de som tur var taget om mina axlar och jag föll ur stolen och ner på knä på golvet i mer än tilltaglig panik! Men jag fick lugna ner mej och efter likte taktiksnack med den väldigt trevliga och omhändertagande kvinliga doktorn så fick hon göra ytterligare ett försök att sticka/skjuta rätt då det första misslyckades och hamnade fel. Tre gånger försökte hon innan hon la ner och skickade upp mej på avdelning för observation över natten. Hon sa "din näsa är fullkomligt normal och fin men den är svår att hitta rätt i". Kanske inte är så konstigt när patienten är så omständig som jag var.
Kommentarer
Trackback
